Familjen & släkten, det är länge kvar tills jag fyller. Men har ändå funderat lite på det. OM ni känner att ni skulle vilja ge mig något så snälla köp ingenting. Då jag önskar mig enbart tandbidrag! För som ni vet har jag stora problem med tänderna och det är dyrt. Men skulle verkligen behöva få ordning på tänderna någon gång! Så istället för att köpa en blomma så så önskar jag hellre att få några kronor istället som jag kan lägga på tänderna. Många bäckar små blir en stor Å. Självklart uppskattar jag att få en blomma, det är inte det. Men känner att tänderna är lite viktigare :) ingen behöver lägga någon stor summa. En femtiolapp eller en hundring kommer man en bit på väg :) 

Ni måste absolut inte ge något, om ni inte känner för det. MEN OM så är det tandbidrag jag önskar som sagt!

ÖNSKAR att man hade ca 10.000 papp i bakfickan. För då hade jag utan problem kunna fixa tänderna :-) men men.

JA DET ÄR DYRT att gå till TANDLÄKAREN!!! 

Nej nu ska jag se på Tv innan det är dags att sova. Kommer sova som en prinsessa i den nybäddade sängen! 
Over and out :D 


 

Eftersom jag har dålig fantasi om VAD jag skriva om här i bloggen, så tänkte jag välja något ämne från den här listan & skriva om :) men kommer inte skriva i ordning. Utan väljer något bara som känns rätt för just den dagen! 

 

Om 14 dagar fyller vår älskade pojke 4år. Men jag kan inte förstå hur det går till? för han föddes ju nyss. Eller har åren på något knepigt sätt rusat förbi utan att jag hunnit med? Minns allt som om det vore igår. En liten välskapt pojke som vägde 3690g och var 52cm lång som såg dagsljuset för första gången den 3/10-2011 klockan 09.25 Som var liten & hjälplös och som blev beroende av oss vuxna, hans närmaste var jag & Micke. Som vid 2veckor började skrika hela dagarna. Och jag stod där som ett frågetecken & fattade ingenting. Koliken hade kommit som ett brev på posten. Det VAR tufft, det var skitjobbigt! man ville köra huvudet under sanden. Men vi tog oss igenom det, men hur det vet jag inte riktigt. Och när magen väl slutat krångla så kom utvecklingsfaserna och då blev det jobbigt med det. Men vid 6månader då hade allt lugnat sig och helt plötsligt insåg Kevin att livet var faktiskt inte pest & pina. Och han blev gladare & lättare att ha med och göra. NU kunde vi äntligen njuta på RIKTIGT. Nu behövde man inte trippa fram på tår, dunka SITT eget huvud i väggen (skämt och sido) gråta och känna sig maktlös. NU började livet på riktigt.

Och snart fyller du 4år, hur det nu än gick till? Min alldels perfekta pojke <3 min fina kille som jag älskar fruktansvärt mycket. Som blivit så stor. Han går på potta, har fått en lillasyster som föddes 2013, kan prata jätte duktigt, kan klä på sig själv och kan hjälpa till i hemmet & hjälpa lillasyster, kan reda gallfebern på henne för att i nästa stund säga jag älskar dig Bella! <3

 
En gammal bild, men älskar den här bilden oavsett :´)